Att argumentera med magkänslan

Gina Gustavsson går i DN till angrepp mot de människor som när de debatterar försöker locka lyssnaren till att känna snarare än att tänka. Hon menar till exempel att uttryck som "jag får ont i magen av.."- eller "jag känner mig djupt olycklig när jag ser..", eftersom dessa egentligen inte gör annat än tilltalar läsaren äckel-reflexer. Iställer menar Gina att det är viktigare att bygga upp rationella och logiskt förankrade argument, för att på så sätt få bort oresonligheten från samhällsdebatten.

Jag tänker, trots att jag själv varit en frekvent missbrukare av uttryck som ont i magen, inte argumentera mot Gina i den här frågan. Tvärtom lyfter jag på hatten och tackar för en bra analys. Jag ska göra mitt bästa för att varken ha magont- eller vara mörkrädd när jag debatterar i framtiden. Att använda sådana ord går ju egentligen stick- i stäv med allt som jag tror på; empirisk vetenskap och rationalitet.

Vad jag istället vill göra är att belysa två saker som har med känsloargument att göra, och hur jag fått möta dem när jag debatterar - båda hos mig själv, och hos andra.

Hos mig själv kommer jag ofta på mig själv med att rent instinktivt vilja argumentera för- eller mot någonting - ibland helt utan att veta något om sakens kärnfråga sedan tidigare. De rubriker jag ser i tidningar- eller på bloggar skapar bara en instinktiv magkänsla. Jag har ibland utgått från denna magkänsla när jag försökt argumentera för- eller mot någonting, men de gånger jag har gjort så har jag ofta fått utstå stark kritik - samtidigt som jag själv kommit att omvärdera frågan allteftersom jag får större förståelse för den. Därför försöker jag, de gånger jag är medveten om att det är magkänslan som styr, sätta mig ned och resonera kring min magkänsla. Vilka argument finns det för att min magkänsla är rätt? Vilka argument kan det finnas för att min magkänsla bara är en oresonlig rädsla, född ur vinklade rubriker och andras känsloargument? Ofta kan det visa sig att min initiala magkänsla var rätt, men ibland också motsatsen - och oavsett vilket framträder alltid en mer nyanserad bild om man tar sig tid att resonera sakligt, istället för att endast lita på känslan.

Hos andra debattörer möter jag också känsloargument ibland, och jag kan tänka mig att det även där handlar om instinktiva argument födda ur magkänslan. Vad jag reagerar på hos dessa argument är att de sällan- eller aldrig tillför något nytt, och att de om något stärker min tro på mina egna argument - hos mig och, tror jag, hos de som följer debatten. Så nästa gång jag skriver "Tack Reinfeldt för att du tar ansvar för våra pensioner." hoppas jag att du som får ont i magen av mina ord tänker till innan du svarar. Ett "Glöm inte att arbetslösheten om Reinfeldt misslyckats med att göra någonting åt riskerar att försvaga pensionssystemet i längden." kommer att bita hårdare än ett "Reinfeldt gör bara de rika rikare, och skiter fullsäntigt i oss vanliga människor".

Så, om jag får ha en önskan, gör vi alla som Michael Jackson - tittar oss i spegeln en gång extra innan vi argumenterar för- eller mot någonting nästa gång. Och sedan gör vi det med bra och sakliga argument. Helt utan magont.

- Tor Claesson

DN: http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/gina-gustavsson-darfor-ska-vi-akta-oss-for-att-argumentera-med-kanslorna

Read More

Tummen upp för Löfvens kärnkraft-flirt

Wetterstrand hävdar att det är ansvarslöst att diskutera en utbyggnad av svensk kärnkraft. Jag tycker det vore ansvarslöst att inte göra det.

I en debattartikel i Dagens Nyheter radar Maria Wetterstrand (MP) och Per Gahrton upp en mängd argument för varför det är ansvarslöst av Socialdemokraternas partiledare Löfven att öppna upp för samtal om kärnkraftsutbyggnad med allianspartierna. Dessa påståenden kan kortfattat sammanfattas med följande:
1) Fukushima-olyckan i Japan 2010 visade hur sårbar och farlig kärnkraften är.
2) Tyskarna beslutade kort efter Fukushima-olyckan om att helt stänga ned sin kärnkraft-produktion senast 2022.
3) Det är bättre att investera i förnybara energikällor.

Till att börja med vill jag, innan jag bemöter Maria- och Pers argument, åter en gång lyfta på hatten för Löfven. Socialdemokraterna drog verkligen en vinstlott när de drog fram honom som partiledare. Vilket lyft för partiet! Plötsligt syns Socialdemokraterna i den politiska debatten igen! Fantastiskt roligt, även för mig som borgare.

1) Till att börja med kan vi konstatera att den olycka som inträffade vid Fukushima berodde på yttre faktorer som i Sverige är oerhört osannolika. Fukushima drabbades först av en kraftig jordbävning - något som är vanligt där kontinentalplattor möts, som utanför Japans kust, men oerhört ovanliga i Sverige som ligger centralt på den eurasiska kontinentalplattan. Därefter drabbades Fukushima av en Tsunami - något som omöjligt kan ske i Sverige, som inte gränsar till något tillräckligt stort och djupt hav för att kunna generera en Tsunami (vilket i sig kräver en jordbävning..).

Kort sagt är risken för en liknande olycka i Sverige ytterst osannolik. Vidare vill jag påstå att olyckan i Fukushima visar på hur fantastiskt säkert ett modernt kärnkraftverk är. Fukushima drabbades först av en jordbävning - och därefter en tsunami, och trots det skördade olyckan ytterst få liv.

Det brukar också höjas röster för att strålningen från det radioaktiva material som läckt ut från Fukushima är ytterst farligt. Bakgrundsstrålningen har bland annat konstaterats vara höjd så mycket som 50 gånger vad som är naturligt i områden uppåt 50 km från Fukushima. Det innebär en årsdos på 20 mSv. Låter det farligt? Sätt det då i relation till den Brasilianska staden Guarapari,  där över 100 000 invånare lever med mer än det dubbla (50 mSv/år). Dit vallfärdar folk från hela världen för att bota sin reumatism i den radioaktiva sanden*. Kort sagt behöver en förhöjd strålning inte alltid vara livsfarlig (även om strålningen i- och precis kring reaktorn faktiskt når farliga nivåer, om man vistas där för länge).

2) För att förstå Tysklands val att stoppa kärnkraften krävs också att man förstår tysk politik. Tyskarna har länge varit negativa till kärnkraft, men kort innan Fukushima-olyckan gjorde Tysklands förbundskansler Angela Merkel vad hon kunde för att förlänga driftstiden för de tyska kärnkraftreaktorerna - något som möttes av enorm kritik från landets rödgröna partier - och deras växande skara sympatisörer. När Fukushima-olyckan så inträffade såg Merkel sannolikt sin chans att vända kappan efter vinden, och vinna tillbaks förlorade väljare - något som ledde till att man istället valde att stänga ned sin kärnkraft helt. För mig luktar det politiskt rävspel snarare än något annat.

3) Självklart är det bättre med förnybara energikällor - men i dagsläget finns det inte så mycket mer vi kan göra i Sverige. Vattenkraften är redan fullt utbyggd, och vindkraft är inte tillräckligt lönsamt för att vi ska kunna satsa på storskalig energiproduktion den vägen. Redan idag måste vi importera fulel under vinterhalvåret för att klara av att värma våra hem - hur skulle det se ut utan kärnkraft?

Och nog måste det vara bättre att bygga nya- och säkra kärnkraftreaktorer, än att importera smutsig el framställd av fossila bränslen? Fossila bränslen som spär på växthuseffekten, resulterar i hälsofarliga partiklar i luften - och som kommer att ta slut inom en relativt snar framtid?

För mig är valet lätt. Kärnkraften är trygg och miljövänlig, och bör vara det självklara alternativet tills vi hittar ett bättre alternativ.

- Tor Claesson

*För egen del tvivlar jag på att den radioaktiva sanden botar någon reumatism, men den sägs vara värmande och allt annat än skrämmande.

Läs mer:
DN: http://opinionsbladet.blogspot.com/2012/02/tummen-upp-for-lofvens-karnkraft-flirt.html

Read More

Jämlikhetens förfall

En process som verkligen eskalerat under de senaste åren är just den svenska välfärdens förfall. En process som legitimeras i och med den allt mer normativa människosynen av att studera sina medmänniskor som potentiella fiender. Eller helt enkelt som medel för egen vinning. En process som ständigt reproduceras genom att vi ständigt blir inmatade med att alla människor är olika. Att vi inte kan förstå varandra. Klasser segregeras genom tayloristiska företagsstrukturer. Där arbetare snarare ses i form av statistik än som människor. Något som distanserar beslutsfattarna från subjekten (på golvet) och istället främjar objektivt eller rationellt tänkande. Att kunna se arbetarna som objekt menade för företagets vinning. Detta kan även vändas och ses politiskt. Hur politiker ser människor i form av siffror och utfärdar direktiv som gynnar normen men straffar avvikarna. Normen är viktigare. Fler röster.

 Arbetslösa ses som lata as som inte vill jobba. Sjukskriva bara fejkar. Kvinnan försöker ta över makten och invandrarna är tydligen ett så stort problem att missnöjespartier hittar sin väg in i riksdagen. Vad som sker är att media och direktiv ständigt pumpar folket på information om hur man ska kategorisera sin nästa. Allt i konkurrensens namn. Då kommer vi in på in- och utegrupper. Vilka kan jag relatera till? Vilka är min flock? Vi alla har grupptillhörigheter. Det har vi alltid haft. Men det kalla samhällsklimatet har enligt mig fått denna tillhörighet att betyda mer än någonsin. Detta genom att grupper blir mer och mer fientligt inställda till varandra. Varför får den gruppen det ena eller det andra? Varför får aldrig vi något? Dessa gruppkonflikter är förödande. Men även ett faktum och alltid är det avvikarna som får lida. Men denna gång mer än någonsin. Jämlikheten är hotad. Klasskillnaderna ökar.

Kyrkan rapporterar att fler och fler kommer till dem och söker hjälp. Jag blir bara mer och mer förvirrad när jag läser om det. Jag tror mig fortfarande (till viss del) leva under illusionen att vi fortfarande har en välfärd. Att vi kan ta hand om våra sjuka, våra arbetslösa (våra arma avvikare från samhällsnormen). Jag vill tro att människan på något viss har en gemensamt band mellan oss. Ett band av solidariska tankar och kärlek. Men tratten lämnar ingen plats för solidaritet. När jag talar om tratten så talar jag om den tratt som staten ger myndigheter om redovisar hur mycket pengar de får ge ut i bidrag. Ju större behov det finns ju färre tar sig igenom. Det spelar ingen roll hur många som är sjuka, enbart ett antal kommer ner i flaskan. Vad gör resten? Kyrkan är ju tydligen ett alternativ nu. En kyrka som försvagas då människor ständigt lämnar den. Detta hör dock inte till diskussionen. Vad är detta för utveckling? Gå till kyrkan för att överleva? Låter bekant? Har det hänt tidigare i historien kanske? Kanske sådär way way back in time? Schysst samhällsutveckling.

- Micael Brun

 http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=297798

Read More

Könsförnekelse på förskolan?

När jag läser att det finns förskolor där man systematiskt väljer att byta ut orden han och hon mot det könsneutrala hen blir jag lite mörkrädd. Det påminner mig en idé jag hade på fyllan för några år sedan - att i ett ondskefullt experiment uppfostra barn där man byter ut vissa ord mot andra, för att sedan se vad som händer med de stackarna när de växer upp. Kalla bil för cykel, ost för skinka och lär ut att kossan säger mjau. Och nu gör alltså fullständigt nyktra pedagoger på förskolor runt om i landet just detta?

Förespråkare för detta genusvetenskapliga ordbajseri menar att ett könsneutralt hen ska hjälpa barnen att se varandra som individer - inte som kön, och att det i sin tur ska leda till större jämställdhet barnen emellan. Något som i sin tur ska reda ut alla orättvisor könen emellan försvinner.

Det tror jag inte på för en sekund. Könsförnekelse och försök att utradera skillnaderna mellan de biologiska könen är som jag ser det steg bort från jämställdhet. Försök att förneka könstillhörighet insinuerar bara att det finns skillnader mellan de båda könen, och att det ena könet på ett eller annat sätt är bättre än det andra. Och det är väl inte jämställdhet?

Jämställdhet handlar, i min mening, om att se- och respektera de biologiskt grundläggande skillnader som finns mellan könen. Kvinnor har vissa biologiska egenskaper som män saknar, och män har vissa biologiska egenskaper som kvinnor saknar. Därtill är vi alla individer med olika egenskaper och attribut; vissa biologiskt betingade, andra socialt betingade. Och det är en respekt och tolerans för dessa olikheter - könen emellan, och individer emellan, som en riktig jämställdhet kan födas. En jämställdhet som bygger på allas lika värde som människor - och arbetare - oavsett könstillhörighet eller personliga attribut. Och för en sådan jämställdhet behöver vi inget hen. Både hon och han är bra som de är.

- Tor Claesson

Läs mer:
DN: http://www.dn.se/nyheter/sverige/kritiker-hen-gor-barn-forvirrade
DN: http://www.dn.se/nyheter/sverige/var-tredje-forskola-missar-jamstalldhetsmalen

Read More

Så klart att vi borde jobba till 75 - men orkar vi?

De senaste dagarna har svensk media dominerats av rubriker om en höjd pensionsålder. Reinfeldt sätter ribban någonstans runt 75 år, så länge bör en svensk räkna med att behöva jobba för att kunna få ut en dräglig pensionspeng.

Min reaktion på saken är minst sagt delad. Å ena sidan tänker jag rent matematiskt att det låter helt riktigt; om vi förutsätter att svenskens genomsnittliga livslängd fortsätter att öka, då är det också en fullt rimlig konsekvens att antalet år på arbetsmarknaden måste ökas för att pensionssystemet ska fungera. De pengar som sparas ihop under det arbetande åren räcker annars inte till.

Det är ingen ny vetskap heller, utan ekonomer har pekat på det här problemet länge; men våra politiker har hittills valt att blunda för problemen. Knappast förvånansvärt, Reinfeldts opinionssiffror efter det senaste uttalandet lär knappast se så vackra ut. Självklart skulle det ha varit lättare att vänta med uttalandet till efter nästa val. Eller valet efter det. Det blir ju så med svåra beslut i en demokrati - ingen vill fatta dem, även om de är nödvändiga. De riskerar ju att ge oppositionen besvärliga argument inför nästa val. Därför vill jag ge Reinfeldt och Borg en liten eloge som vågade ta upp problemet. Om något så stöttar det ju de båda männens rykte om att vara ordentliga med statsfinanserna. 

Men min reaktion på saken var som sagt delad. För samtidigt som jag kan se det matematiska sambandet kan jag inte låta bli att fundera på hur det kommer att gå för dem som arbetar inom tunga yrken. Vård och omsorg, bygg eller liknande. Hur ska man orka arbeta till 75? Reinfeldt föreslår att man ska räkna med att byta arbete flera gånger under sin karriär; så att man när man börjar bli till åren byter till något lättare. Jag undrar om det är så lätt. Vem kommer att nyanställa en 65-åring, när det sannolikt finns någon yngre som orkar mer?

För att det ska bli möjligt för oss svenskar att jobba till 75-år tror jag att det kommer behövas förändringar på arbetsmarknaden för att ge äldre anställda ett mervärde för företagen. Annars kommer det sannolikt inte skapas så fantastiskt många arbetstillfällen för dem. Jag kan tänka mig subventioner för de företag som anställer äldre, som det idag redan finn subventioner för företag som anställer ungdomar. Men kommer det att räcka? Osäkert. Men om inte så tror jag att svenska politiker har fler obekväma beslut att se fram emot, för att få ihop det pusslet.

För övrigt: Ökad livslängd i alla länder här i västvärlden. För att vi är unga och friska längre, eller för att modern läkarkonst håller oss gamla och sjuka längre?

- Tor Claesson

Läs mer:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14336164.ab
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/lenamellin/article14337248.ab
http://www.dn.se/nyheter/politik/mer-kunskap-om-arbetsmiljo-s-recept-for-hojd-pensionsalder

Read More

Svart och vitt, that's how we like it

Maria Sveland har skrivit i DN kultur om politisk korrekthet och hur hon blir rädd för dom som angriper den, hur hon ser att samhället blir mer tolerant mot främlingsfientliga åsikter och antifeminism. För att fult ut förstå vad hon anser folk mena när dom säger politisk korrekthet eller PK som den ofta sägs i dagligt tal så är det samma värderingar som Breivik lägger fram i sitt påstående kulturmarxismen. Okej stanna här en sekund! Vad? Så när Timbro (ja hon använder dom som exempel) säger att vi ska behandla och diskutera Islam likadant som vi behandlar och diskuterar kristendomen så är dom främlingsfientliga och deras åsikter är densamma som en massmördare? Visst, vi kanske dömer henne för hårt, hon kanske menar att religion ska ses som något vi inte diskuterar, en personlig angelägenhet, håller inte med men det skulle vara en mer förstålig ståndpunkt då den skulle vara konsekvent men tyvärr nej, hon använder sedan citat från kristna för att stärka sitt påstående om antifeminism.

Nu vill jag inte totalt såga Marias artikel, hon har ett par poänger, antifeminismen har växt sig starkare, främlingsfientligheten har blivit större. Men när hon kopplar ihop alla som talar om politisk korrekthet med Breivik lyckas hon inte på något sätt bevisa den vardagliga definitionen av politisk korrekthet, dvs. inte att man tycker att automatvapen och en ö full av ungdomar är ett hjältedåd utan att Islam ska kunna debatteras, feminism ska få skrivas om sett från fler perspektiv än ett men att man inte får diskutera det i Sverige? Detta här och häpna innebär inte att man är antifeminism eller antiislam. Detta är det grundläggande felet i hennes artikel, hon kopplar ihop alla, och ja jag menar alla som inte håller med henne med Breivik och hans kulturmarxism.

För det finns olika grader, ni vet allt är inte svart och vitt. T.ex. pratar många om politisk korrekthet när det kom till Nogger black glassen, bara för att många ansåg att den debatten var onödig och inte relevant för en diskussion om rasism så betyder det inte att dessa personer ställer sig bakom Breiviks kulturmarxism. Termen betyder olika för olika personer, i vissa fall kan det röra sig om Nogger black i vissa fall kan det röra sig om att hävda att folk från Nigeria är av genetiska skäl mer troliga att bli kriminella. Jag hoppas att ni kan se att det är en skillnad! Att dessa två ståndpunkter inte är samma sak vilket då oundvikligen leder till slutsatsen att politisk korrekthet inte är en tillräckligt klart definierad term för att sätta faktiska åsikter på en person för dennes ståndpunkt kring politisk korrekthet.

Jag tror vi är större människor än så, jag anser att seriösa feminister själva ifrågasätter feminismen, likaså seriösa liberaler ifrågasätter liberalismen. Feminism likaså liberalism byggs på rationellt tänkande, att se världen utifrån vissa system för att analysera den och därmed dra slutsatser om rätt och fel. Vi behöver inte koppla samman antifeministerna med Breivik, vi kan spöa dom utan problem när vi möter dom som dom är. Vi kan titta på ekonomisk forskning för att se hur fel inkomsterna är mellan könen, vi kan titta på den forskning som visar att länder och företag som är mer jämställda också presterar bättre. Det finns forskning som visar på hur små skillnaderna är mellan män och kvinnors hjärnor och acceptera att skillnader finns då det visade sig vara ganska obetydliga (med undantag för dom som anser att män ska ha det bättre än kvinnor då vi faktiskt kan navigera bättre i tallskog).

Men nu till slutet måste man ställa sig frågan, är jag nu antifeminist, antiislamist och är min artikel antiintellektuell eftersom jag ändå har uttrycks åsikter att politisk korrekthet inte är bra i alla lägen. Men det blir mitt kors att bära, men jag hoppas innerligen att Maria skrev sin artikel under tidspress och inte han tänka igenom den för det får mig alltid att krypa i kroppen när man demoniserar sina meningsmotståndare, oavsett om det är att kalla alla svarta kriminella eller jämföra dom med Breivik.

/Fredrik Edlund 

Read More

Sluta skyll på gräsrotsbyråkraterna!

En tragiskhistoria av många: http://www.aftonbladet.se/debatt/article14322380.ab

Det hör knappast till ovanligheten att vi i media kan läsa om medborgare som utförsäkrats, eller som tvingas jobba trots allvarlig sjukdom.

 Människor som helt enkelt inte fått den hjälp de behöver av myndigheterna. Jag antar att även ni blir frustrerade av att läsa hur fel det kan gå. Hur människor i behov av hjälp stängs ute. Men vem bär ansvaret till detta? Det är inte handläggarna, det är inte myndigheten. En handläggare kan bara göra sitt bästa att försöka hitta grund för att hjälpa en enskild. Men med för strikta direktiv så finns väldigt lite de kan göra för någon utan att begå tjänstefel. Så enkelt är systemet. Ju mer pengar som finns för välfärd, ju mer solidariska kan direktiven bli. Så nästa gång du läser något om hur illasinnade försäkringskassan varit. Titta dig själv i spegeln och fråga om det är det här Sverige du vill leva i. Vill du verkligen ha lägre skatt? Vad är viktigast? Några fler hundralappar i plånboken eller att det finns någonstans att vända sig när ditt korthus faller?

När du står där framför spegeln så kan du även passa på att fråga dig själv? Röstar du för lägre skatt eller röstar du för välfärd? Är du delaktig i de utstötas lidande?

”Ingen snöflinga i en lavin känner sig ansvarig.”   

                                                              Friedrich Wilhelm Nietzsche

Annan intressant läsning:
 http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/ingvarpersson/article14143732.ab

-        -  Micael Brun

     

Read More

Vi gillar att säga vad vi tycker

Nu har Aftonbladet dragit igång sin Vi gillar Olika-kampanj igen. Jag har absolut ingenting mot olikheter. Om jag hade varit för likriktning skulle jag aldrig ha bjudit in de där Marxistiska rebellerna Brun och Björn som skribenter här på Opinionsbladet? Tvärtom tycker jag att olikheter är fantastiskt roliga. Olikheter leder till konflikter och konflikter leder till kreativa lösningar, utveckling och förståelse.

Men jag kan ändå inte låta bli att irritera mig på Aftonbladets kampanj; jag känner att den är alldeles för enkelspårig i sitt hyllande av olikheter. För när Aftonbladet i sin kampanj hyllar olikheter syftar man på det mångkulturella Sverige. Så långt så bra. Men samtidigt passar man gång på gång på att hytta med näven mor ett visst riksdagsparti som kanske inte är lika förtjust i mångkultur som Vi gillar olika-folket. Och det är där någonstans jag blir irriterad. Om Aftonbladets kampanj verkligen är till för att hylla olikheter så tycker jag att den gör det på ett alldeles för likriktat sätt. För om man verkligen gillade olika, då borde man väl gilla alla människor, alla åsikter och alla tankar - även om man själv inte delar dem?

Så jag vill slå ett slag för olikheter på riktigt. Jag gillar att säga vad jag tycker; och jag gillar människor som säger vad de tycker. Även om de säger något som jag tycker är totalt sinnessjukt.

- Tor Claesson

Läs mer
Aftonbladet: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article12635029.ab

Read More

Vad är tillåtet i frihetens namn?

Acta har skapat många protester och ilska bland massorna. Folk är oroliga eller helt enkelt fasar över den utveckling som sker. Är det krig? DN skrev idag om hur en hackergrupp kallad Cyberforce utförde en så kallad ”överbelastningsattack” mot regeringens hemsida. Tusentals har demonstrerat sitt missnöje med att protestera, andra tar till ”vapen” och förklarar ”krig”. Min stora fråga är hur långt tycker ni man får gå? Cyberforce söker nu nya objekt att attackera. Detta för att ytterligare demonstrera sitt missnöje. Undertiden så har de flesta demonstranterna redan hunnit hem och börjat dricka kaffe, fyllda av ett lyckorus över att de faktiskt gjort något bra! Att de ställt sig upp och visat sitt missnöje. Men har protesterna någon som helst verkan? Jag påstår inte att deras protester är dåliga, tvärt om! Vad jag dock vill lyfta fram är att nu är över. Om en vecka är det glömt i media, om två kanske det helt enkelt är ett minne blott. Eller enda fram till någon olycklig stackare får ta konsekvenserna av acta. Då börjas det skrivas igen.

Min fråga är gör Cyberforce rätt? Ska det verkligen behöva vara vår skyldighet som medborgare att alltid svälja och ta emot. Även när vi känner oss blåsta? Cyberforce kommer utan tvekan få farbror blå efter sig. Det är de dock medvetna om och de tycker troligen att det är ett proportionellt pris att betala för att behålla sin frihet på internet. Men vart går gränsen? Hur långt får man som medborgare gå för att få igenom sin vilja? Är det lagen som är gränsen? I sådana fall vad händer när individen inte tycker att lagen är legitim?

-         

        - Micael Brun

Källa: http://www.dn.se/nyheter/sverige/attack-mot-regeringens-hemsida

Foto: http://christianengstrom.wordpress.com/2010/02/18/acta-changes-nothing-says-commission/

Read More

Varför jag inte gick på ACTA-demonstrationerna

En av många grupper som motsätter sig ACTA.

Jag har in i det sista vacklat fram- och tillbaks gällande demonstrationen mot ACTA. Det är inte så att jag någonsin varit positiv till det som föreslås i ACTA, och jag har alltid varit skarpt kritisk till hur det förhandlats fram som ett handelsavtal bakom stängda dörrar. Men för mig är det där med att gå man ur huse och demonstrera någonting extremt. Jag menar inte att andra inte ska göra det - det är en del av den demokratiska processen. Men jag har andra sätt att uttrycka mitt missnöje; arga insändare, den här webbplatsen, och inte minst ilskna och felstavade statusuppdateringar på facebook.

För att jag ska gå ut och demonstrera krävs alltså någonting extremt. Något som jag är beredd att förklara krig mot. Om jag hade varit jude skulle jag ha gått ut och demonstrerat mot Hitler. Och ACTA-avtalet i sitt grundutförande, där internetoperatörer- och tjänsteleverantörer förväntades agera polis gentemot sina användare, det var också något som jag skulle ha kunnat gå i krig mot. Men efter att ha läst DNs sammanfattande artiklar (här & här) om ACTA så känner jag inte att det är något jag är beredd att gå i krig mot. Förändringarna är ungefär på samma nivå som om Hitler under processens gång ändrat sig; "Nein, ich ska inte utrota er. Jag höjer skatten för judarna med zwei procentenheter istället, och nicht maxtaxa på das dagis.". Det är fortfarande någonting dåligt som bör bestridas - men kanske inte lika kraftigt. I varje fall inte av mig.

Vilka förändringar av ACTA-avtalet är det då jag syftar till?

Framförallt är det den förändring som innebär att Internetoperatörerna inte förväntas hålla reda på sina användares datatrafik mer än de redan gör, och att de inte heller förväntas stänga av sina användare från internet. Webbtjänster som youtube hotas heller inte på samma sätt som tidigare, utan det yttersta ansvaret för hur upphovsrättsskyddat material behandlas ligger fortfarande hos användaren. Avtalet ger visserligen upphosrättshållarna större möjligheter att hämta ut uppgifter om de som kan bevisas ha gjort sig skylldiga till upphovsrättsbrott, och brott mot upphovsrätten kommer sannolikt att få skärpta straff. Men det är inget jag tänker gråta mig till sömns över. Möjligen svära åt, på facebook, i en felstavad statusuppdatering.

Och med det sagt önskar jag alla er som står på Sergels Torg i Stockholm, eller på en demonstration någon annanstans i landet, lycka till. Jag hoppas att ni får politikerna att tänka till ännu en gång, så att ACTA nedrevideras ännu ett varv. För det här med sekretess och hemliga handelsavtal. Det gillar vi inte.

- Tor Claesson

Se även
Aftonbladet: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14317626.ab
Expressen: http://www.expressen.se/nyheter/1.2699265/de-protesterar-mot-anti-piratavtalet

Read More

Alla har rätt till en åsikt, utom SD

"Jag avskyr din åsikt, men jag är beredd att dö för din rätt att utrycka den," är ett gammalt klassiskt citat som ofta och felaktigt akrediteras Voltaire. Och på tal om felaktigheter, så har vi svenskar - såväl massmedia som folk i allmänhet - en fantastisk förmåga att tro att vi är så fantastiskt öppna- och toleranta som den fiktiva Voltaire. Men det är en sanning med vissa reservationer. En svensk Voltaire skulle sannolikt ha uttryckt sig såhär: Jag är avskyr din åsikt, men jag är beredd att dö för din rätt att uttrycka den; så länge du inte är Sverigedemokrat eller uttrycker något som jag känner mig obekväm med.

Sådant äcklar mig. Jag tror på det fria ordet, och jag tror på allas rätt att uttrycka sina åsikter utan att förlöjligas eller buas ut. Ska vi leva i en demokrati måste alla röster vara lika värda - även de vi inte vill lyssna till. I min naiva värld bör alla argument och åsikter bemötas med samma värdighet. Det vi håller med om nickar vi till, och det vi inte håller med om argumenterar vi emot med välformulerade argument.

Därför blir jag också irriterad varje gång jag ser en svensk kolumnist eller facebook-vän förlöjliga Sverigedemokraterna. Genom att förlöjliga en annan åsikt höjer man den bara till skyarna, samtidigt som man förlöjligar sig själv.

Så väx upp för helvete. Sluta ge Sverigedemokraterna gratispoäng och börja diskutera sakfrågor istället.

- Tor Claesson

Aftonbladet: http://www.aftonbladet.se/debatt/kronikorer/martinezpeleta/article14313611.ab

Read More

LAS: ett hot mot friheten eller dess beskyddare?

Var individ har ögonblick som de kommer att minnas för resten av livet. Första dagen i skolan, första kyssen eller helt enkelt när de förlorade oskulden. Med denna artikel tänkte jag ta min oskuld i opinionsbladet. I nuläget är det kanske inte lika historisk som dagen då min mor lämnade mig på skolgården. Då jag första gången skulle börja i ettan. Jag minns hur läskigt det var, men ändå så kände jag att det var spännande att bli äldre. Minns jag rätt så tror jag en tår fall från min kind på väg in på skolgården. Jag var rädd. Mitt liv skulle förändras. Rädsla uppstår lätt när man inte har makten att definiera situationen eller framtiden. Allt var nytt. Det är både spännande och läskigt. Förändringar är sådana. Skrämmande men en del utav livet och vem vet vad som döljer sig bakom en förändring? Kanske delar av än själv som aldrig annars skulle upptäcka? Kanske sanningen? En form av personlig nirvana. Men förändringar behöver inte alltid vara bra. Sociologen Anthony Giddens menar att det är våra rutiner som definierar vem vi är. De ger oss insikt i oss själva. Men då ger de säkerligen också oss insikten om vi vill förändra vem vi är och hur vi identifierar oss själva.

Vad jag nu kommer att pressentera är för er inbitna rackare ingen nyhet, men det är något som inte borde glömmas bort. Svenskt näringsliv ville i slutet av förra året reformera lagen om anställningsskydd (LAS: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19820080.htm). LAS innebär i största enkelhet att den siste som blivit anställd ska först ut (vid exempelvis varsel och svåra tider). Svenskt näringslivs argumentation till avskaffandet eller ”reformeringen” är:

”Lagen om anställningsskydd skapar också inlåsningseffekter i och med att anställda tvekar att byta jobb av rädsla för att få en sämre turordningsplats” Original artikeln: http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/las/reformera-las-lagen-om-anstallningsskydd_16553.html

Ja varför inte? Ingen vill ju att någon ska vara inlåst på ett jobb som de inte vill ha? Rent formellt kan jag helt klart tycka att ja det låter ju bra. Men informellt så vad innebär detta? Tillåt mig att pressentera en fiktiv karaktär vid namn Ragnar. Ragnar är en gammal inbiten industriarbetare han har i hela livet plockat ”smulor i betongen på ackord” (för att citera Lars Winnerbäcks klassiker Rusningstrafik). Hans jobb är extremt fysiskt ansträngande. Ragnar är ingen välutbildad herre. Han har arbetat för samma företag i ett tiotal år. Hans leder är slitna hans rygg har sett bättre tider. Men varför inte, apoteket har piller för att lösa hans ”onaturliga besvär”. Duger inte smärtstillande så har vi alltid psykofarmaka. Detta är dock mindre relevant för detta exempel.

Ragnars fysiska problem är ett resultat utav hans hårda arbete. Om detta beror på hans arbetsplats rutiner och arbetsmiljö är inte heller relevant i denna fråga. Vad som däremot är relevant är om Ragnar kommer att kunna prestera lika väl som någon nyanställd. En som tillexempel är ung och kry och inte hunnit fått sin kropp förstörd? Ragnar har troligen hittat ett långsammare tempo som är mer humant, men dock lägre än de krav som ställs från företaget i fråga. Ackordsystem en tayloristisk princip som går ut på att effektivisera arbetstiden. Detta genom att strippa arbetaren på dennes förmåga att självständigt kunna fatta beslut och styra över sitt egna arbete. Detta genom att reglera hur mycket en individ bör prestera på en arbetsdag. Min poäng är dock att via aktiebolagslagens vinstkrav (Ett aktiebolag är juridiskt sätt skyldig att generera vinst till aktieägarna http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20050551.htm Kap.3, 3§) så skulle reformeringen innebära att Ragnar skulle bli utbytbar. Min fråga är då. Ifall Ragnar ändå trivs på sin arbetsplats är detta då rättvist?  Om vi nu säger att anledningen till Ragnars besvär kommer ifrån att han har följt företagets direktiv (genom dess tayloristiska ackordsystem) så känns helt plötsligt känns den hypotetiska ”inlåsningseffekten” mer som ett olegitimt försök att göra sig av med Ragnar för att anställa exempelvis 20åriga Kurt ett halvår för att successivt slita ut honom? Alla arbeten sliter inte ut folk men vissa gör det. Är Ragnars situation outhärdlig så kan han alltid försöka definiera om denna. Eller är han inte kapabel till detta? (Något jag kommer att utveckla vidare i en annan artikel).

Men enligt mig ska han inte vara tvungen att göra det för att en ny ska bli exploaterad. Men som med allt annat beror detta på vilken värld vi vill leva i. Vill du ha möjligheten att kunna utvecklas på annat håll så har du det. Men som i allt annat så är förändringar ett risktagande. Jag visste inte om jag skulle överleva min första skoldag. Men jag gjorde. Inte heller fick jag huvudet nedstoppat i toaletten. Förändringar är skrämmande men du vet aldrig vad du kan hitta på vägen. Kanske något bättre, kanske något sämre. Men jag tycker att makten ska ligga hos individen i fråga. En arbetare ska inte gå att byta ut som ett par trasiga hörlurar på garanti. En arbetare är ingen hårdvara. Den är kapabel nog att fatta egna beslut och att välja sin egen väg i livet. Eller vad tycker du?

- Micael Brun 

Read More

Det är coolt att vara spelmissbrukare

Eller?

"Chockvinsten: 2,5 milj – på en minut" - Aftonbladet

"Satsade 35 000 kr - mitt under matchen" - Aftonbladet

"21-åringens galna natt: Vann 3,8 miljoner" - Aftonbladet

Jag minns en tid när jag var ung. Yngre. Då var spelmissbruk någonting lite fult, och någonting som man skämdes över. När det då talades om män- och kvinnor som satte alla sina pengar, framtidsförhoppningar och familjerelationer på spel i hopp om att vinna storvinsten så talade man om det som någonting negativt. Man pekade gärna på risken att förlora pengar och skuldsätta sig.

Idag lever vi tack och lov i en annan mycket mer förlåtande värld. Idag kan vi dagligen läsa fantastiska historier om svenska hjältar som satsar enorma summor på olika former av spel. Men idag vet vi ju också mycket mer om spelandets positiva egenskaper än vad vi gjorde när jag var ung. Idag vet vi att det är sunt bondförnuft att satsa 35 000 kr mitt under pågående fotbollsmatch. Kan man få 2,8x pengarna genom att satsa på att Manchester United drygar ut sin ledning med två mål under andra halvlek, då är det värt att satsa två månadslöner. Inga konstigheter. Idag vet vi också att internetpoker är en  lönsam affär. Se bara på Viktor Blom, om han kan vinna så kan väl alla? Hans vinster kommer ju i varje fall inte ur fickan på andra spelare.

Nej men för helvete, när blev spelmissbruk något att hylla? När fan fick Aftonbladet (som en gång i tiden faktiskt var folkbildande!) för sig att de skulle sluta skriva om nyheter, för att istället kopiera och publicera manus direkt från spelbolagen?

Jag är inte den som brukar hetsa upp mig. Jag tycker att det är helt okej att H&M har photoshoppade anorektiska dvärgar (förlåt, kortvuxna människor) som fotomodeller för sina underkläder, och jag rycker på axlarna åt sexistiska utspel i TV. Det handlar trots allt som reklam- och underhållning, inte journalistisk verklighetsbeskrivning. Men när en tidning med journalister hyllar missbruk, då känner jag för att slå huvudet i väggen. Vad kommer härnäst? Dags för expressen att hylla narkotikamissbruk? Eller ska DN skicka ut bantningspreparat till sina helårsprenumeranter?

- Tor Claesson

För övrigt; i helgen spelar jag Tottenham som vinnare borta mot Liverpool för ett odds på 3,85 på Unibet. Bergsäker vinst där.

Read More

Ett brysk uppvaknande

Ja jag vet, Tor Claesson har redan skrivit om det här, lite tjatigt eller hur? Ja det är tjatigt för det är VIKTIGT! Jag tror inte folk förstår fult ut exakt vad internet är eller snarare hur internet kommer förändras genom ACTA, vi har vant oss vid det, sett det som en självklarhet. För internet är något viktigt och fantastiskt, jag pratar inte om möjligheten att kunna ladda ner Captain America filmen samma dag som premiären eller den till synes oändliga mängden porr, jag pratar om informationsflödet, ett fritt informationsflöde! Tänk er ett samhälle där man inte behöver vänta tills någon tidning vill göra ett reportage om Laos för att få reda på hur det står till där sett från den lille mannens perspektiv, inte bara torra siffror från exempelvis FN utan riktiga personer, riktiga historier. Nu tänker ni, vad pratar han om? Det är ju bara att söka på google så hittar jag bloggar, twitter och smårepotage från även Laos. Just det, DET är det viktiga med internet, det ger varje personen makten över sitt informationsflöde och det är vad vi har nu, ett öppet internet som är den enskilt viktigaste faktorn i en modernisering och utveckling av demokratin. 

Det är just denna öppenhet i samhället som vi måste värna om, och det är denna öppenhet som ACTA slår mot, när vi lägger över makten att stänga ut folk från internet från vårt rättsväsende till… stora företag och internetleverantörer? VAD? Varför i helvete ska dom ha den makten? Samt rätten att tvinga fram blockader av sidor, som kanske kan sprida upphovsrättsskyddat material… Återigen har vi inte ett rättsväsende för detta? Ni vet domstolar och sånt vars intressen är att följa lagen, som lägger bevis före ekonomiska intressen, well i teori iaf. Vad kan vi vänta oss dock av företagen när dom ska göra domstolens jobb, kommer dom att prioritera bevisbörda över möjliga ekonomiska vinningar? Förmodligen inte, dom har inte till skillnad från domstolar det kravet på sig för dom är inte, hur ska jag säga detta… rättsväsendet! Dom är företag! ACTA är som att vakna upp ur en skön dröm och inse att man har en gonorré, det enda man kan göra är att bita ihop, försöka bli av med den och hoppas att allt blir bra igen,

Jag hoppas innerligen att våra representanter antingen inte känner till vad ACTA innebär, eller bara valt att inte ta den striden ännu för då kan vi göra något åt det, vi kan demonstrera som nu på lördag, vi kan ringa eller maila våra representanter. Men känner dom till det, och stödjer det, då kan vi packa ihop och lägga ner, då har vi valt precis dom som aldrig ska komma in i en riksdag. Personerna som ser politik som ett spel man spelar mot väljarna inte med.

Men vad är våra chanser egentligen? Du kommer förmodligen sitta hemma på lördag ändå.

/Fredrik Edlund

Aftonbladet: http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/internet/article14313973.ab
Expressen: http://www.expressen.se/nyheter/1.2699265/de-protesterar-mot-anti-piratavtalet

Read More

För det är ju så gott med smör, oder was?

Det nya svart i "Ai aint no phat bitch no moe"-världen är ju som vi alla vet att man ska skippa kolhydraterna och käka bacon. LCHF är alla ofrivilliga tjockisars räddning. Äntligen ett sätt att gå ned i vikt samtidigt som du samtidigt fyller tråget med fett och bökar loss like a boss.

Forskarna är skeptiska, men inte ense; de troende går i döden för det, med de mest spektakulära påståenden. Jag räknar veckorna tills dess att rubriken "Vi flög till månen med LCHF" syns i tidningshyllan. Givetvis med en skarp varning från tidningen bredvid där en forskare varnar "LCHF-astronauterna riskerar att störta av allt bacon".

Här är problemet: vem blir i långa loppet glad av att enbart reglera sin vikt med hjälp av kosten på ett så pass extremt sätt? Missförstå mig rätt, det skulle vara lika idiotiskt om någon föreslog en diet där man uteslöt allt protein. När LCHF-folket dreglar över att de får trycka i sig smörstekt bacon och åtta ägg, men samtidigt inte äta bröd, kakor eller någon annan livsförgyllande kolhydrat värd namnet, undrar jag om det inte är dags att se över sin mentala inställning till mat och istället försöka balansera det på ett annat sätt. Här kommer den stora hemligheten:

RÖR PÅ FLÄSKET OCH SLUTA ÄTA SÅ JÄVLA MYCKET!

Övervikt beror, i 99,9% av fallen, på att människans energiintag är större än hennes energiförbrukning.

Forskarna är oense kring LCHF. Något de inte är oense om däremot är att människan mår bra av varierad kost, frukt och grönt, fibrer och bra fetter. Varför inte äta en normal och varierad kost. Kött, potatis och grönsaker. Mycket grönsaker! Och sedan ta en promenad efter maten? Gör det till en trevlig stund tillsammans med en kamrat. Låter inte det bättre än "om jag skippar merparten av grönsakerna och all potatis, och bara äter kött med en klick smör, så slipper jag promenera".

Motion är skittrist när man inte är i form. Men har du väl börjat promenera kommer du snabbt upptäcka att du mår bättre efter ett tag och tids nog kommer du även att tycka att det är ganska roligt. Och du kan äta den där kakan. Eller potatisen.

- Muffinmannen

Read More

Läktarvåld - resultatet av politisk inkompetens

En allt för vanlig bild av svensk idrott 2012.

Jag tycker att det är fantastisk roligt att Stockholm äntligen har två lag i ishockeyns Elitserie igen. Oavsett vad man tycker om de båda Stockholmslagen så är det bara att erkänna att de är nyttiga för svensk hockey. De lockar publik till såväl hemma- som bortamatcher, och de fångar inte minst medias intresse på ett annat sätt än lagen från mindre orter. Därför är det också oerhört tråkigt att den bild av de båda lagen som basuneras ut i media allt som oftast behöver vara negativ; om vuxna män som slåss med varandra, och med polisen.

För mig är det obegripligt att huliganism fortfarande kan förekomma på svenska arenor 2012. Det har varit ett välkänt problem så länge jag kan minnas; och man behöver inte svepa långt med blicken för att hitta länder som haft större problem - och kommit tillrätta med dem. Jag tänker framförallt på England, som under en period under 60-, 70- och 80-talen hade enorma problem med huliganism och läktarvåld - något som man nu nästan helt lyckats råda bot på genom skärpt lagstiftning och större utrymme för polisen att agera förebyggande.

Hur kan det komma sig att vi inte gjort detsamma i Sverige? Beror det på inkompetens - eller på att man inte bryr sig? Här förväntas den klubb som har huliganproblem själv sanera och lösa problemet på, utan någon egentlig hjälp från rättsväsendet. Det får mig att undra hur Sverige skulle se ut om alla företag och organisationer var lika rättslösa; hur många krögare skulle det finnas, om de själva var ansvariga att sköta kontakten med beskyddarverksamhet? Och hur skulle Sveriges bankväsende må om man på egen hand var tvungen att försöka stoppa värdetransportrån?

Så, om jag fick vara med och bestämma, skulle svensk lagstiftning- och praxis för hantering av idrottsrelaterat våld förändras på följande sätt;
- Alla som beträder en Arena måste på ett eller annat sätt legitimera sig.
- Alla arenor bör ha övervakningskameror på alla läktarsektioner, samt utanför arenan.
- Kända huliganer bör kunna nekas tillträde till Arenan; elektroniska matchbiljetter någon?
- Identifiera och döm alla som bråkar i samband med ett idrottsevengemang. Misshandel och våld mot tjänsteman är precis lika allvarligt på en idrottsarena som någon annanstans.

- Tor Claesson

Aftonbladet: http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttsport/sport/article14276011.ab

Read More

Rädda ekonomin med Ghostbusters-metoden

Allt som behövs för att rädda världsekonomin och stävja
arbetslösheten är Ghostbusters och Van Damme, tror jag.

Jag såg just Ghostbusters för kanske hundrade gången, och någonstans på vägen frågade jag mig själv; varför är den här filmen så bra? Varför är alla filmer från 80-tal och tidigt 90-tal så mycket bättare än de filmer som görs nu för tiden?

Jag tror att svaret är enkelt. Filmer förr om åren genomsyrades av en helt annan optimism än dagens filmer. I Ghostbusters klarar fyra vanliga slackers från New York av att besegra en gud som kommit att förinta världen. Hur då? Modern teknik och vackra one-liners. Självklart överlever den snygga tjejen, och elakingarna hamnar bakom lås och bom (eller i fallet Ghostbusters, total protonomvandling tillbaks till dimension X). Samma sak gäller i stort sett alla andra filmer från samma tidsera; Rocky kan bli boxningsmästare, Sarah Connor kan stoppa en mördarmaskin från framtiden, Van Damme kan slå vem fan som helst på nosen. Idag är det inte alls så längre. Hjälten dör, eller förlorar åtminstone någon nära anhörig. Olycka och elände.

Driver jag tanken lite längre tycker jag samma sak gäller hela samhället. Ghostbusters- och 80-talets fantastiska skräpfilmer representerar en tid då man faktiskt trodde att allt var möjligt. Ekonomisk tillväxt, rikedom, kändisskap och allt vad det nu heter. Idag har vi ekonomisk kris i hela västvärlden - samtidigt som elakingarna i Game of Thrones hugger huvudet av stackars Eddard Stark. Ingen optimism. Idag förutsätts att allt både kan- och kommer att gå åt helvete; så klart att livet inte blir så roligt då. Och det tycker jag är onödigt. Fram med Van Damme, Bill Murray och Schwarzenegger på vita duken igen - då tror jag att hela världen kommer på fötter igen. För vet ni vad en ekonomisk kris egentligen är? Ett gäng pessimister som följer ett flockbeteende. Följ Van Damme eller Ghostbusters så vänder det. Eller för att citera att gammalt ordspråk: "Man är sin egen lyckas smed."

- Tor Claesson

DN: http://www.dn.se/ekonomi/saabanstallda-lamnar-tillbaka-bilar

Read More

Dags för politisk debatt igen, Kvällspressen?

Kvällspressen?

Under ett halvårs tid har vi i stort sett dagligen kunnat läsa om avgångne Socialdemokratiske partiledaren Håkan Juholts allt med tilltrasslade situation. Det har handlat eventuellt fiffel, felsägningar och regelrätt mobbning - på det stora hela ett riktigt lågvattenmärke för svensk journalistik.

Därför har jag stora förhoppningar till en förnyad politisk debatt nu när Löfven entrat den stora scénen. Det handlar inte bara om chansen att få lära känna en ny politisk spelare, utan också möjligheten att få läsa mer om övriga partiers politik. Hur kommer alliansregeringen att svara på Löfvens flirt med Svenskt Näringsliv? Hur kommer de övriga röd-gröna partierna kunna samsas med den nya Socialdemokratiske ledaren? Många spännande frågor som jag hoppas att få se svar på under de kommande månaderna.

Och får jag drömma ännu lite mer? Då hoppas jag att Sveriges femte största parti, Sverigedemokraterna, tillåts ta plats i media utan att smutskastas. Jag anser att vi svenskar är vuxna nog att läsa- och höra om deras politik utan medias moraliska pekpinnar.

- Tor Claesson

Aftonbladet: http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/janguillou/article14284697.ab

Read More

(S)tark öppning av Löfven

Stefan Löfven, nytillträdd partiledare för Socialdemokraterna.

Det har inte gått mer än några dagar sedan Löfven tillträdde som partiledare för Socialdemokraterna, och redan nu har jag ett större förtroende för honom än vad jag haft för någon Socialdemokratisk partiledare sedan Göran Perssons dagar. Och det beror inte enbart på hur mycket de båda påminner om varandra till sättet, utan det handlar främst om hur han lyckas ta plats i media på ett sätt som ingen av de båda parenteserna till partiledare före honom lyckats med.

Nu i dagarna har vi kunnat läsa om Löfvens flirtiga invit till Svenskt Näringsliv, och det gör mig som gammal moderat lite orolig. Kan det vara så att Nya Moderaterna, i sin ivriga jakt att kännas igen som det Nya Arbetarpartiet, håller på att förlora sina gamla bundsförvanter bland företag och företagsledare? Vad händer om en del av näringslivet plötsligt ställer sig bakom Socialdemokraterna inför valet 2014? Kan Moderaterna återvinna Svenskt Näringslivs gunst utan att förlora trovärdighet som Arbetarpari? Jag tror absolut att alliansregeringen har alla möjligheter att överleva nästa val - men jag tror att Löfvens entré på den stora scenen har gjort den resan bra mycket svårare. Och det är jag tacksam för. Det är när oppositionen är stark som de regerande partierna måste vara starkare, och våga förnya sig.

- Tor Claesson

Aftonbladet: http://www.aftonbladet.se/incoming/article14297948.ab

Read More

Acta dig för storebror?

Förkortningarna duggar tätt på webblandskapet just nu; Sopa, Acta, Pipa och Ipred är bara några av namnen som förhandlas bakom stängda dörrar just nu. Och reaktionerna har heller inte låtit vänta; politiska tyckare från såväl vänster- som höger målar beredvilligt upp skräck-visioner om hur Internet i allmänhet - och den personliga integriteten i synnerhet kommer att demonteras om dessa förslag klubbas igenom.

Jag säger inte att det inte är så, men jag vill inte vara den som ropar 'Varg' heller. Istället föredrar jag att försöka se alla debattfrågor ur så många perspektiv som möjligt; vad vill de som lobbar för Acta uppnå? Vad är de som lobbar mot Acta rädda för? Vad tycker jag som saken?

De som lobbar för Acta är stora- och kapitalstarka bolag som anser sig förlora pengar på piratkopiering av deras produkter på Internet. Det inkluderar bland annat film- och skivbolag, samt mjukvarujättar. Dvs. bolag som ser sina produkter spridas på internet på ett sätt som de inte kan kontrollera. Vad de då vill uppnå är en kontroll på detta dataflöde; ett sätt att garantera att de faktiskt får ersättning för varje kopia av deras produkters som sprids.

Så långt är jag faktiskt med. Jag kan absolut hålla med den som säger att piratkopieringen är en slags protest mot film- och skivbolagens stelbenta distributionskanaler. Det finns idag bara ett lagligt alternativ värt namnet, och det är Spotify, och inte ens de har all musik. Var är alla övriga digitala tjänster för film, spel och musik? Men jag är av princip ändå negativ till piratkopiering. Den som äger upphovsrätten till ett visst material har också rätten att bestämma över vilka distributionskanaler den vill använda. Även om valen alltför ofta faller på stenålderskanaler. Men som sagt, så långt är jag med dem som lobbar för Acta, det är inte orimligt att söka kontrollera dataflödet av piratkopierat material.

Hur vill dessa lobbyister uppnå sådan kontroll? Det vet vi dessvärre väldigt lite om; de som ligger bakom Acta har sett till att hålla avtalets innehåll väldigt hemligt. Men vad som har framkommit är bland annat förslag om att den som missbrukar internet ska kunna stängas av, samt att internetoperatörerna ska agera polis och hålla reda på- och filtrera trafik.

Här blir jag plötsligt obekväm. Att stänga av någon från internet är inte som att stänga någon ute från en nattklubb, det kan snarare liknas vid utvisning eller rumsarrest. Det är att frysa ut en person från en enorm del av den värld vi faktiskt lever i. Detsamma gäller för förslaget som att internetoperatörerna ska få agera polis och hålla reda på trafik. Hur blir det då med min integritet? Ska Tele2 känna till att jag har erektionsproblem, om det är var jag Googlar på? Och ska Bredbandsbolaget verkligen veta att Greta, 68, har konverterat till hinduismen? Och hur blir det med företagshemligheter som jag skickar per e-post, hur vet jag att de inte hamnar i fel händer?


Summa sumarum: Acta känns inte som någon fantastisk idé. Jag lider med de bolag som faktiskt förlorar pengar på piratkopiering, men inskränkningar på människors personliga integritet får aldrig bli svaret.

- Tor Claesson

DN: http://www.dn.se/nyheter/emanuel-karlsten-dags-att-vakna-upp-och-stoppa-lomskt-avtal?a=

Read More